en annan del av Jönköping

Jag ska ta några enkla exempel.

Vi kan börja med en klassiker. Min man glömmer allt som oftast att fälla ner toalettringen efter sig. Åh GUD så irriterande, hur står du ut, tänker kanske en del av er. Men nej. Efter att i ett par år ha tjatat (ja inte varje gång för sån är inte jag, men då och då) så insåg jag att nä, jag tar inte den här fajten. Jag accepterar faktum och fäller ner den där jäkla ringen när det är min tur. Och vet ni vad, det var faktiskt inte så himla jobbigt. Det är ju givetvis värre när man råkar ut för det på en offentlig toalett, men hemma är det ju faktiskt inte lika illa. Så till er som fortfarande tjatar på era pojkvänner eller män - släpp det, det är inte så farligt. Gå vidare till något som faktiskt är ett riktigt problem. Välj era strider. Och det bästa är faktiskt att han blivit säkert minst 80 % bättre på det, utan att jag tjatar! Förmodligen till viss del för att vi fått barn som man inte vill ska kast saker i toalettstolen när man vänder ryggen till, men ändå!

Min man är en naturmänniska. Både på det bra och det dåliga sättet. Jag älskar att han gillar naturen, att han kan utbrista "Fy fasen vad det är vackert med allt gräs i dikesrenarna, och alla ängsblommor" eller "Åh vilken vacker sjö" eller "Titta barn, vilka söta kalvar". Men jag kan inte säga att jag avgudar dom kroppsliga utsläpp han lämnar utan att alltid ha tänkt sig för om det var läge. Idag åkte vi bil, och det var inte bara en, utan två gånger som både jag och barnen bokstavligt hängde ut genom fönstren efter en total förorening från dom bakre regionerna på chauffören. Oj vad roligt han hade åt oss, men han skämdes faktiskt lite också. Det är ju så att han inte riktigt tänker sig för när han är med familjen (jo som tur är i sammanhanget hade detta nog inte hänt med någon helt utomstående i bilen) så det är inte med flit. Ok, vi kunde garva åt det för det var ingen som dog. Men i bilar och hissar är det big no no.

Jag då. Vad är det jag gör som min partner har stört sig på? Jag är rätt dålig på att göra i ordning efter mig i köket medans jag lagar mat. H är mycket bättre på att diska undan under tiden men efter mig kan det se ut som ett bombnedslag när jag har varit i farten vid spisen. MEN jag har också blivit bättre på det. Jag har insett hur himla trist det är att ta hand om flottiga intorkade kastruller och stekpannor som faktiskt är ganska lätta att diska ur om man gör det medan dom är varma. Men mannen är fortfarande bättre på det än jag...så jag jobbar på det.

En sak jag definitivt har bättrat mig på till 100 % är att inte använda hans handduk när jag tvättat mig (så att den är torr när han ska ha den) eller hans rakhyvel till benen (så att den fortfarande är vass när han ska raka skägget). Heja mig!

Det jag fortfarande inte lärt min man och som han fortfarande är lika förbannat dålig på som när vi träffades det är att stänga lådor, skåpsluckor och garderobsdörrar efter sig. Ja visst, det är ett litet ynka problem men jag kan inte låta bli att störa mig på att komma in i sovrummet och varje låda och garderobsdörr står öppen för att han har letat efter ett visst klädesplagg. HUR SVÅRT KAN DET VARA?! Sedan några månader tillbaka tänker jag alltid på ett avsnitt ur Solsidan när Alex ska fria och ber att få prata om en sak och förbereder sig med asken och Mia Skäringers rollfigur säger att "Ja jag vill också prata om en sak och det är att jag önskar att du kunde stänga skåpsluckor och dörrar efter dig när du har öppnat dem, vad var det du ville prata om?!" Ha ha ha, är det ett manligt beteende eller? Jag bara undrar?

Slutligen kan jag säga att vi är precis lika dåliga på att ta hand om våra kläder. Halvsmutsiga kläder (sådana där som inte är mogna för tvättmaskinen riktigt än utan man kanske kan ha hemma någon dag till) och nytvättade kläder från tvättstrecket kan ligga i veckor i huset. Varför??? Jo dels är vi av naturen dåliga på att ta hand om dem för att vi är lata, och dels har vi så jobbiga och små garderober i huset att en viss del av klädinnehavet MÅSTE ligga i tvättstugan för att allt ska få plats. Och ja, jag äger för mycket kläder. There - I said it. Jag vet. Erkänner.

Semesterslappa hälsningar från en annan del av Jönköping!