en annan del av Jönköping

Ca en kvart senare dyker hon upp, den kära ladyn som vi senare fick veta hette Helena och var mor till ägarinnan. "I just pop out for 30 minutes and..." säger hon förtvivlat och fortsätter med att "It says here that you will arrive att six". "Oh" sa vi (klockan var inte mer än strax efter 5) och berättade att vi inte hade sagt någon tid för ankomst alls. "Det var ni som ville ha en parkeringsplats också va?" frågar hon vidare och vi säger glatt att ja tack det vill vi gärna (även om vi inte hade bokat en). Sen händer det. Nu säger hon det. "And you're here for one night?" "NO, for FOUR nights" svarar vi bestört. Hon frågar efter vårt namn och sen följer ett antal "Oh....oh....oh...oh..." och nåt "Oh dear" och kanske nåt mer "Oh dear" med handen för munnen. Vi visar förstås upp vår fina bekräftelse där allt står, inklusive deposite på 55 pund och bokningsavgift på 2 pund. Den söta damen blir mer och mer förtvivlad och ringer sin son (eller ev. sin man, vi är inte säkra). DET VISAR SIG i alla fall efter många om och men att Turistbyrån aldrig bekräftat till hotellet att bokningen var definitiv. DET FINNS ALLTSÅ INGET RUM TILL OSS. Nu börjar jag gråta. Jag skojar inte, jag börjar faktiskt gråta. Jag var trött efter att ha varit uppe sen 6 och rest så många timmar, och såg framför mig att vi skulle få sova I BILEN på en bakgata i Cardiff. "Oh don't cry love, I'll get you a cup of tea" säger Helena varpå jag snyftar, och till hälften skrattar, "I need a beer".

Ja ja, allt ordnar ju sig som man brukar säga. Det visar sig att familjen har en lägenhet där de hyr ut källaren till back packers och där finns det lyckligtvis ett rum ledigt i natt. För mindre än hälften av priset dessutom (äntligen något positivt). Det ligger dessutom nära järnvägsstationen som vi ska åka ifrån tidigt morgonen därpå så med facit i hand var det inte alls så dumt. Delat badrum och avsaknad av frukost, men det kan vi ju tåla i en natt. Den underbara dottern Abby - tillika hotellägarinnan - kommer och ger oss skjuts bort till lägenheten. Vi har med oss en av våra väskor, där vi packat ner allt vi behöver för natten och dagen därpå, resten får vi lämna på hotellet för HALLELUJA dom hade plats för oss där de resterande 3 nätterna. Detta borde likställas med ett under eftersom det nog inte fanns ett rum till ledigt i hela södra Wales. Abby lovade att hämta vår lilla väska och köra det till hotellet dagen därpå. Vilken ängel.

När vi väl slängt in väskan i vårt källarrum (som var fräscht; IKEA rätt igenom) drog vi mot krogarna och fick oss ÄNTLIGEN den första ölen i Wales. För mig blev det en Perroni och för H en Brains Black. Brains beer visade sig vara ett walesiskt öl som gjordes även som lager, smooth och extra cold och som var mycket god. Den som hette Black hade Guiness-karaktär men var inte lika tung vilket jag gillade (även om jag bara smakade). Puben hette Yard och var en av de bästa pubarna enligt Abby. Hon hade även nämnt att Jamie Oliver hade en restaurang i centrum, så när vi av en slump sprang rätt på den ville vi förstås kolla om det fanns bord. Vi fick en typ personsökare och fick rådet att sätta oss i baren så skulle vi få ett bord om ca en kvart. Bra service! Mycket riktigt, bordet var klart efter en liten stund och vi hamnade nära det öppna köket. Kul. Kul att se andra jobba när man själv är ledig he he.

Vi delade på en förrätt som bestod av italienska delikatesser såsom ostar, skinkor, korvar och oliver och till det drack vi ett glas Sangiovese. Stället hette Jamie's Italian och hade som ni förstår italienska köket som specialitet. Allt smakade supergott. Till varmrätt åt jag - helt ärligt - den bästa pastan jag någonsin ätit (svampfyllda stora raviolis i tomatsås med parmesan och rostad salvia) och H åt en fin sirloin steak. Ville stjäla en servett (i tyg), eftersom det stod Jamie Oliver på dem men kunde inte med. Hittade som tur var en på toaletten som jag smugglade med hi hi. Den är nu tvättad och pryder sin plats i köket.

Kvällen avslutades på Hard Rock Café under Bonos skinnpaj. Ett förbaskat gott slut på en omtumlande och delvis förtvivlad dag.

Snart berättar jag mer, ja jag kommer att komma till själva syftet med resan: RYDER CUP förstås och lite annat smått och gott, men tills dess får ni hålla er till tåls.

Hälsningar från en annan del av Jönköping!