Tankar om monarki
Tänk att födas in i ett kungahus. Att födas till prins eller prinsessa, och aldrig ha ett val. Jo visst, du kan abdikera, men hur vanligt är det? Du kommer ändå alltid att vara före detta kunglig, aldrig aldrig kunna vara något du valt helt själv.
Sen undrar jag hur mycket av det vanliga Sverige, och världen, dom verkligen ser. Så fort dom åker på officiella besök så fejas, städas och pyntas det så det står härliga till. Nya rabatter anläggs, mattor rullas ut och gud nåde om dom skulle råka få se en överfull papperskorg, lite klotter eller en hemlös i en port. Här i staden pyntades sjukhusentrén med hundratals snittblommor vid kungens besök i våras, vilket medförde allergianfall hos patienter! Alltså vi snackar om ett länssjukhus, där blommor är förbjudna! VARFÖR trippas det på tå och görs så många konstiga undantag för just den här familjen?
Ja mina känslor inför stundande kungabröllop (varför heter det förresten Kungabröllop? Det är ju en kronprinsessa som gifter sig?) är som ni förstår ganska kluvna. Samtidigt som jag har ovanstående åsikter kan jag ju inte låta bli att dras med i karusellen och tycka att det ska bli roligt med ett så fantastiskt bröllop. Jag är supernyfiken på klänningen, håret, blommorna, och alla gästerna. Vilket frosseri av out fits av vackraste slag! Och jag slår vad om att jag kommer torka tårar när dom går där uppför kyrkgången!
Jag har bara en förhoppning inför bröllopet, och det är att dom gifter sig av kärlek. Jag hoppas att Victoria gifter sig med den bästa människan hon känner, och att Daniel känner likadant. Äkta kärlek övervinner nämligen allt, och då ska dom nog klara att bli Sveriges regenter tillsammans så småningom. Nä jag vet att Daniel inte blir kung, men dom kommer nog att vara ganska moderna i den frågan hoppas jag.
Så låt oss fira de lyckliga tu den 19 juni. Rojalister eller ej!
Ändå pågår detta jorden runt på 2000-talet. Är det inte väldigt förlegat? Kungar och drottningar, det känns som något som hör hemma på medeltiden, eller åtminstone 1800-talet! Vad säger dom mänskliga rättigheterna om det här? Är det verkligen rättvist att någon stackare ska födas till ett ämbete? Ett väldigt märkligt ämbete om du frågar mig. Utan makt, och helt utanför det vanliga samhället.
Ja ja, visst. Dom behöver aldrig svälta. Aldrig fylla i en krånglig blankett till Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Dom får alltid den bästa vården, direkt. De bor fantastiskt, omger sig av enbart vackra saker och för att inte tala om innehållet i deras GARDEROBER! Vad skulle dom kunna klaga över??
Kanske det där med det enskilda valet. Alltså 1. Jag väljer att vara en offentlig person eller 2. Jag väljer att INTE vara en offentlig person. Dom har inte det valet. Alls. Dessutom är dom ju helt skilda från andra kändisar när det gäller vad dom får och framförallt INTE får säga. I alla fina intervjuer är det alldeles för mycket stolpiga onaturliga svar, där man riktigt hör hur dom vrider och vänder på varje ord i hjärnan innan dom törs uttala dem. Nä fram för mer naturlighet och öppenhet! Kan dom inte vara lite normala? Dom behöver ju inte uttala sig politiskt för det!
Sen undrar jag hur mycket av det vanliga Sverige, och världen, dom verkligen ser. Så fort dom åker på officiella besök så fejas, städas och pyntas det så det står härliga till. Nya rabatter anläggs, mattor rullas ut och gud nåde om dom skulle råka få se en överfull papperskorg, lite klotter eller en hemlös i en port. Här i staden pyntades sjukhusentrén med hundratals snittblommor vid kungens besök i våras, vilket medförde allergianfall hos patienter! Alltså vi snackar om ett länssjukhus, där blommor är förbjudna! VARFÖR trippas det på tå och görs så många konstiga undantag för just den här familjen?
Ja mina känslor inför stundande kungabröllop (varför heter det förresten Kungabröllop? Det är ju en kronprinsessa som gifter sig?) är som ni förstår ganska kluvna. Samtidigt som jag har ovanstående åsikter kan jag ju inte låta bli att dras med i karusellen och tycka att det ska bli roligt med ett så fantastiskt bröllop. Jag är supernyfiken på klänningen, håret, blommorna, och alla gästerna. Vilket frosseri av out fits av vackraste slag! Och jag slår vad om att jag kommer torka tårar när dom går där uppför kyrkgången!
Jag har bara en förhoppning inför bröllopet, och det är att dom gifter sig av kärlek. Jag hoppas att Victoria gifter sig med den bästa människan hon känner, och att Daniel känner likadant. Äkta kärlek övervinner nämligen allt, och då ska dom nog klara att bli Sveriges regenter tillsammans så småningom. Nä jag vet att Daniel inte blir kung, men dom kommer nog att vara ganska moderna i den frågan hoppas jag.
Så låt oss fira de lyckliga tu den 19 juni. Rojalister eller ej!
Kungliga hälsningar från en annan del av Jönköping!
Kommentarer
Trackback
