Gott och blandat...men mest om handbollen.
Jag är hemma med en grym förkylning, men efter en lång sovmorgon börjar jag se ljuset i tunneln. Det jobbigaste med att vara hemma och ha en förkylning utan feber är att man kan känna sig nästan frisk när man sitter skönt tillbakalutad i soffan, men så gör man en svag fysisk ansträngning och blir totalt andfådd och måste vila! Det läget är jag i nu. Men men, nu blir jag förhoppningsvis helt frisk innan jag börjar jobba, och slipper smitta någon stackare. Är föräldraledig i morgon så det blir en kort vecka.
Igår satt plötsligt en sparvhök utanför mitt fönster. Det är ståtligt med rovfåglar tycker jag, även om den här är ganska liten. Idag har jag röda domherrar i Hagtornen. Dom är svåra att slå i skönhet. Jag gillar fåglar.
I lördags var vi på Kinnarps Arena och såg tre handbollsmatcher. Det var en härlig upplevelse. Jönköpings största evenemang 2011. Ingen skugga ska falla över arenan; det var bra organisation, inga direkta köer trots mycket folk, ingen fylla och inget bråk (som vi såg). Mycket bra stämning i hallen (läs: inte så många kostymnissar). Vi hade fixat barnvakt och tog bussen upp redan halv 2 och det var nog tur för det var mycket folk men inte proppfullt. Senare pratade vi med en snubbe som hade fått se inte mindre än TRE bussar Linje 1 åka förbi honom för att de var överfulla. Varför har inte Jönköping fattat att det här är ett stooooort evenemang?? Varför sätter man inte in extrabussar en sådan här helg?? Varför finns det knappt några flaggor och skyltar som visar att evenemanget är NU? När vi åkte upp till arenan var det några tyska fans som frågade var de skulle gå av. "We shall to the same place" svarade en hjälpsam svensk man och vi försökte undvika att fnissa åt svengelskan. Varför hade man inte bussvärdar som tog hand om alla utländska fans? Kunde åtminstone inte busschauffören ropat ut något när vi närmade oss? När vi klev av bussen såg vi inte en enda person som såg ut att jobba för evenemanget. Här skulle det ju stått ungdomar från våra handbollslag och hälsat oss välkomna, delat ut program eller bidragit med information! Vi visste ju ändå vart vi skulle, men tänk på alla tillresta! Tänker tillbaka till Ryder Cup i Wales där det stod säkert 100 personer mellan tåg och buss...

När vi sen skulle hem, några goda öl senare efter sista matchen var det så mycket folk som väntade att jag tror att det hade behövts minst 3 stora bussar för att ta upp alla. Vi började därför gå mot city. På de elektroniska skyltarna som berättar om när nästa buss går stod det 11 minuter för Linje 1. Vi promenerade i minst 20 och såg inte en enda Linje 1. Så fruktansvärt dåligt! Inte ens taxibolagen hade satt in extra bilar och folk vad jag vet (men där kan jag ha fel).
Handboll är kul att följa tycker jag. Det är snabbt, det är hårt och det är ofta väldigt tekniskt snygga mål. En räddning betyder lika mycket som ett mål så det blir aldrig tråkigt. Därför kan man titta på handboll även när inte Sverige spelar.
Ett 10-tal ur det franska handbollslaget kom till Bishops Arms där vi var i lördags kväll. Vilka bjässar det var! Vi hade ändå sett dem från läktaren, men det är först när man ser dem på nära håll som man märker vilka långa och otroligt atletiska killar det är. Det var tur jag satt ner för jag blev alldeles knäsvag när deras långe mörke målvakt med vackra ögon och rastahår ställde sig precis bredvid min stol...tur även att min man inte är svartsjuk.
Ikväll tittar vi på Sverige-Danmark, det blir spännande! Förkylda hälsningar från en annan del av Jönköping!
OK. Dags för 2010 års 5 highs and lows.
5 höga och låga. Bra eller anus. Goods and bads. Vi börjar med dom dåliga. Märk väl att det kan handla om både betydliga och obetydliga saker för världen - men rätt viktiga för mig. Och hur jag än försöker lär jag glömma något jätteviktigt som hände 2010 men det får ni förlåta mig för. Ett år är ju ändå ganska lång tid.
DÅLIGT, BAD, ANUS:

Att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. Självklart. Kan någon vettig människa tycka att det är bra? Utan att vara rasist eller dum i huvet (eller troligtvis båda)? Alltså jag tycker inte om dumma utlänningar, men jag tycker lika illa om dumma svenskar! Jag gillar olika!
Att Per Oscarsson har brunnit inne i sitt hus - vilken förlust! Och på vilket fruktansvärt hemskt sätt!
Att jag slog axeln ur led i maj vilket gjorde att jag inte hann spela ett enda riktigt golfslag i år. Hela min säsong gick i spillror, och det här skulle vara min come back i golf efter två graviditeter och amningar!
Att taket började läcka in när det töade i vårvintras. Jag menar, det var inte så farligt för vi lagade det provisoriskt nästan direkt, men man vet att det är en utgift på g snart. En utgift som är så himla tråkig för det är ingen som kommer se att vi har nytt tak. Inget "åh, har ni lagt nytt tak - vad himla snyggt" av alla som kommer. Inte för att det inte kommer att bli snyggt utan för att vi har så lågt tak att ingen kommer att se det! Det är som att betala för kemtvätt. Ingen säger "åh, har du äntligen kemtvättat den där gamla kavajen, vad härligt", även om man själv har saknat den i evigheter.
HÖGA, GOODS, BRA
Att jag var mammaledig ända till augusti. Vilken ynnest. Jag hade två vårar och två somrar på min senaste (och sista) föräldraledighet!
Det underbara vädret vi fick uppleva i somras! Jag menar att man först i augusti fick börja fundera på om man hade någon sommarjacka! Och att det kändes konstigt att ha långbyxor på sig efter ett par sommarmånader.
Mina barn. Deras utveckling. Det är verkligen en high för mig. Även om det är fullt normalt för alla barn att utvecklas så njuter jag så i deras sällskap att dom måste få komma med på den här listan. Linus, snart 6, med sina underfundiga funderingar och härliga sätt, och lilla Frida som härmar allt han gör men ändå har en helt egen fantastisk personlighet. OCH att dom gillar varandra nästan jämt. Stenhårt. DET är kärlek det.
Vinter-OS. Och att jag var ledig då förstås. Alla svenska framgångar gjorde en TV-sportidiot som mig glad som en lärka på julafton (om nu lärkor firar jul).
Vår bröllopsdag. Tioåriga. Som vi tillbringade som turister i vår egen stad, en het dag, kväll och natt (på hotell) i juli. Med barnvakt givetvis. Vi hade det oförskämt bra, och njöt verkligen i fulla drag, av tillfället och av varandra. Det stavas kärlek.
Vår resa till Ryder Cup i Wales. En sådan höjdare att det knappt går att beskriva. OK, ni som räknar märker att det blev 6 höga, men WTF, så bra var faktiskt 2010 att det goda med råge slog det låga!

Med hopp om ett minst lika bra eller bättre 2011 från en annan del av Jönköping!